~ Det där lilla och extra ~

Ni vet de där stunder det är något litet som sker, något extra som inte riktigt har skett lika mycket innan som det gör just nu, just då, precis vid det tillfället. Den där lilla yttepyttesaken som har så stor roll i allt vad hästen gör och allt med hästens spelande muskler. Precis den saken skedde idag. Swuch så satt det bara perfekt!

Jag är en ganska enkel ryttare skulle jag vilja påstå, men jag har sån sjuk prestationsångest. Dock har jag vågat släppa på den en aning efter att ha tränat för både Anna och Peter, då Anna påminner mig om hur meningslös det är att göra ett jättebra ridpass och veta det innerst inne men ändå inte vara nöjd när jag går ut för att jag inte kunde ha handen still under en rundown, eller bara något så simpelt som att jag satte in sporren för hårt och fick mer effekt än jag tänkt. Eller bara tanken på att Peter ändå kommer säga att jag är värdelös och att han mer än gärna skulle sälja mina stigbyglar, sporrar och helst kapa av mina ben om jag inte sitter ner i sadeln, trampar lika mycket i båda stigbyglarna när jag gör en tempoväxling eller ett voltbyte.
Men idag var jag nöjd och riktigt glad, över just den lilla saken som känt så fel hela tiden fast jag aldrig tänkt på det.
Idag så reste jag ryggen för första gången på svinlänge och han jobbade fint under sig. Var lätt i handen och jag red på min lillfingrar bara. Så enkel att ha och göra med, så lätt i handen och så snabb på skänkeln.
Men det fanns trotts det en massa men och vet ni vad jag gjorde med dom? Jo jag struntade i dom. För idag var det viktigast att hitta tillbaka till den gamla och skötsamma Jac. Allt det som var fel i dag beror på 1 sak, att min ena ridsko har blivit slängd och jag har helt enkelt en vänstersko som sporrarna passar att rida med, eller så rider jag med mina trasiga stålhätta som sporrarna inte passar på. Ni förstår valet va?

Hur som helst gjorde vi ett toppenpass på 30 min och jag är nöjd. Helt klart nöjd.
Nu sitter jag i min säng och är en mer nöjd för att jag pratat med Maria, gett henne lappen med uppgifterna till LVR och för att jag är nyduschad och ska kolla på film, plugga och planera min framtid med Jac. Min fina prins.
Snart snart snart kommer vi hem och snart snart snart kommer vi kunna börja träna ordentligt. 2 månader (nästan 3)  kvar tills första tävlingen och det ska bli så himla kul. Är så taggad nu.
Älskar dessa dagar, älskar att vara glad men hatar att var hungrig.
Ska nog ta på mig ett par byxor och gå ut i köket och hämta något att äta.

Vi hörs!!

// Min kattiga prins //